VILKA KLÄDER ÄR MEST MILJÖVENNLIGA, OCH HUR UNDVÅR VI KLESSVINN?
Vi har den senare tiden sett bilder i media som visar höga berg av textilier som dumlas bland annat i Atacamaorkenen i Chile. Medan kläder tidigare var en resurs som blev laplad eller sydd om till nya plagg, ger så kallad "snabbfashion" så billiga plagg att rester från butiker och fabriker, och från våra hushållningar, hamnar på ställen de inte hör hemma. Priset för detta är ett enormt resursförbruk, ett stort avfallsproblem, och inte minst dåliga sociala kår för textilarbetare. Ska vi bidra till att ändra på detta, är det två åtgärder som gäller:
1. KÖP MINDRE
Alla textilier påverkar miljön. Det allra bästa vi kan göra när vi önskar att spara miljön är därför att köpa färre kläder och använda dem upp, och allra helst efter lite lappning och fixning. Vi har alla några plagg vi använder och använder och inte vill att ska bli slita. Det är mycket lättare att använda upp kläder vi verkligen gillar, än att använda upp de kläderna vi köpte mest för att de var billiga. De flesta av oss har långt fler kläder än det vi behöver för att hålla oss varma. Kläder är ju också status, kläder är estetik och konst, och kläder visar andra vem vi är och gärna vad vi står för. För var till exempel kläder med lappar ett tecken på dåliga kår. Nu är kläder med lappar ett tecken på goda värden. Kanske kan det också bli status att köpa färre kläder som används mycket?
2. VÄR MEDVETEN PÅ KLÄERNA MAN KÖPER
Olika textilier har olika egenskaper, och de påverkar miljön olika från vagga till grav. Vi kan därför inte finna en miljövinnare och använda den till allt.
Vilken kvalitet behöver jag? Klädernas viktigaste syfte är att skydda oss mot kyla och värme, väder och vind. Olika textilier gör detta på olika sätt. Vi kan dela dem i animalska fibrer, som ull och silke, vegetabilska fibrer som bomull och lin, syntetiska fibrer från olja som polyester och akryl och de så kallade regenererade fibrerna som är syntetisk framställda, men från växter och djur, som viskos och lyocell.
Här kan du lära dig mer om de olika textilernas egenskaper och miljöpåverkan. Vilka egenskaper de olika fibrerna har, hur de påverkar miljön, hur slitestarka kläderna är och hur mycket de förurening under bruk. Kanske kan det vara till hjälp när ni ska göra era miljöval framover.
Vilka egenskaper har de olika fibrerna?
Animalska fibrer
Animalska fibrer
Ull är gjord för att skydda djuren mot kyla och värme. Den innehåller 80% luft, avskyr vattendroppar men absorberar vattenrångor. Det gör att ull isolerar extra bra, också när den är våt, och hindrar att vi blir klamma.
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer
Syntetiska textilier är de som bäst skyddar oss mot regn och vattensprutt. Syntetiska fibrer kan också göras mycket slitestarka. Olika syntetiska, tekniska textilier utvecklas ständig, och har olika egenskaper, till exempel Gore-tex® som kan släppa genom vattenrångor men inte vattendråper.
Vegetabilska fibrer
Vegetabilska fibrer
Bomull och andra vegetabilska fibrer är bra på att suga till sig vätska, och bomull kan vävas tätt och tunn och därmed skydda oss mot vind samtidigt som den andas.
Regenererade fibrer
Regenererade fibrer
Kläder av regenererade textilier har egenskaper som liknar både vegetabilska och syntetiska textilier. De andas mer än syntetiska textilier, men är mindre slitstarka.
HUR MYCKET FÖRORENAR SJÄLVA PRODUKTIONEN?
Med så olika egenskaper behöver de flesta av oss kläder från alla dessa grupper för olika ändamål. Ibland kan vi ändå välja, och då utifrån komfort, tekniska egenskaper, utseende eller hållbarhet: Ska vi välja ull eller bomull i body och pyjamas? Vindjacka i bomull eller Gore-tex®? Mellanlager i ull eller syntetisk fleece? Regelbundet kommer det forskningsresultat och uttalanden om vad som är bäst för miljön, men dessa skiljer sig ofta åt, och drar ofta slutsatser genom att bara titta på specifika delar av plaggens livscykel, samtidigt som andra faktorer utesluts.
Hur påverkar textilråvarena miljön vårt?
Animalska fibrer
Animalska fibrer
Får som beiter släpper ut metangass, och de kan förbruka jordbruksarealer. De flesta får beiter heldigvis i ulendt terräng som likevel inte är dyrkbart. Fåren används också till kött- och skinnproduktion, så att man får mer ut än endast ull. Ull är en förnybar resurs.
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer
Syntetiska textilier görs av oljeprodukter som är inte förnybar. Dessa kan omsmeltas till nya produkter gång på gång, förutsatt att man får samlat in de gamla brukade kläderna. Oljeproduktion förbrukar mycket resurser och belastas också miljön.
Vegetabilska fibrer
Vegetabilska fibrer
Bomullsproduktion och produktion av andra vegetabilska fibrer förbrukar mycket vatten och tar mycket jordbruksareal. Konventionell bomull spröjas med plantevernmidler. Vegetabilska fibrer är också förnybar.
Regenererade fibrer
Regenererade fibrer
Mycket regenererade fiber görs av växter, som trävirke och bambu, och resursbruk och föroreningar hänger ihop med dyrkning av dessa, såsom för vegetabilska fibrer.
VAD SKA JAG VÄLJA?
För alla fyra textilgrupper avhenger föroreningar av hur textilerna behandlas, både mängderna och håndteringen av kemikalier och utslipp. De regenererade textilerna, som viskos, använder kemikalier och extra mycket energi för att göra dem mjuka nog till kläder.
Hur slitestarka är kläderna?
Animalska fibrer
Animalska fibrer
Ull tvättas mer sällan eftersom ull verkar självrengörande och smuts ligger utanpå fibrerna. Ull slits därför vid användning och ofta ganska snabbt på utsatta ställen som fötter, knän och armbågar. Eftersom resten av plagget oftast är helt intakt, kan lappning multiplicera livslängden. Som för bomull gäller det att ju tunnare och mjukare, ju snabbare slitage.
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer kan göras mycket slitstarka, så att de får lång livslängd, men samtidigt kan de vara svåra att reparera. Gore-tex® med hål är svårt att göra tätt igen, och om en glatt nylonmaska går sönder kan hela plagget ofta rispa upp sig.
Vegetabilska fibrer
Vegetabilska fibrer
Bomull och andra plantefibre blir lätt tilsmussat och krevär töff tvätt för att bli ren. Därför slits bomull typisk vid tvätt och då jevnt över. Punktslitasje och skador kan greit lappes så att plagget får längre livlängd.
Regenererede fibrer
Regenererede fibrer
De regenererade fibrerna tvättas ungefär lika ofta och vanligtvis på samma sätt som vegetabilska fibrer, och har ungefär samma slitstyrka som bomull, beroende på om de är våta eller torra.
Hur mycket förureningen de under bruk?
Animalska fibrer
Animalska fibrer
Ull virker naturlig självrenande och lukthemmande, och smuts sitter utanpå fibrerna och preller eller törkas därför lätt av. Ull, och spesielt obehandlad ull, behöver därför sällan tvättning än andra textilier. Det betyder få plagg som är mycket i bruk. Det gör också att du behöver långt färre plagg än tillsvarande i bomull. Denna faktor måste också tas med i miljöregnskapet, man kan inte bara jämföra regnskapet per plagg.
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer
Syntetiska kläder avgir mikroplastfibre till miljön under tvätt och bruk. Spesielt syntetisk fleece är en versting.
Vegetabilska fibrer
Vegetabilska fibrer
Bomull behöver hyppigare tvätt än tillsvarande plagg i ull och förbrukar därför mer vatten, energi och vaskemiddel, men avgir ingen mikroplastfibre.
Regenererade fibrer
Regenererade fibrer
Regenererade fiber bygger på plantefibre, men är förändrad så mycket att det fremdeles är oklart om fibrerna bryts naturlig ned eller om de slutligen som mikroplast.
VAR ENDAR KLÄDERNA NÅR DE INTE LÄNGRE ÄR BRUKBARA?
I naturen: Vi har alla den senaste tiden sett de fasansfulla bergen med begagnade och nya textilier som slängs på olika platser på vår jord. Förutom det enorma resursslöseriet är detta ett enormt föroreningsproblem. Enorma mängder syntetiska kläder slutar som mikroplastfibrer när de till slut bryts ner.
Till återvinning: I dag samlas lyckligtvis allt fler utslitna kläder in för återanvändning. Syntetiska plagg kan smältas om till nya fibrer som blir till nya kläder. Ull och bomull kan inte bli nya likvärdiga fibrer igen, men kläder kan skäras upp och få nytt liv i en annan form, användas till redesign, klippas upp till trasmattor eller användas till stoppning/fyllning. Om de inte är tillsatta med för mycket kemikalier kan de också komposteras för att gå in i kretsloppet igen.
SLUTSATS
Alla kläder förorenar på ett eller annat sätt. Även om kläder primärt ska skydda oss mot väder och vind, köper de flesta av oss betydligt mer tyg än vi behöver för att inte frysa. Oavsett klädval är därför kanske det viktigaste att minska antalet plagg vi köper. Då är det smart att köpa plagg som både är bra att ha på sig och som vi verkligen gillar, även när de börjar bli slitna. Just där vinner ofta rena, bra naturtextilier. De 'åldras med behag' som danskarna säger. Sådana kläder använder vi mycket och länge, och lagar dem gärna när de får skador eller blir slitna.
Det är viktigt att ta med i miljöredovisningen, inte bara mäta plagg för plagg eller slitstyrka, utan hur många plagg och hur många tvättar som behövs. Istället för att sluta med ett lass hyllvärmare vi köpte för att de var billiga eller ganska fina, ger det oss en bra känsla att slita helt ut de kläder vi har älskat och använt helt. Då pratar vi om bra miljöval!
KÄLLOR
SNL: Textilfibre
Du kan läsa mer om de olika fibrerna på snl sina netsidor här.
BILD: hämtat från Unsplash.com för illustration
Läs också
Blogginlägg
Ge dina kunder en sammanfattning av ditt blogginlägg
Blogginlägg
Ge dina kunder en sammanfattning av ditt blogginlägg
Blogginlägg
Ge dina kunder en sammanfattning av ditt blogginlägg