Mikroplast från textilier

All plast som hamnar i havet, från flasklock till bildäck, bryts ned över tid till yttersmå partiklar som vi kallar mikroplast. Mikroplasten i havet binder till sig miljögifter, och både plasten och miljögifterna hamnar i näringskedjor som skadar många arter. Till sist kan de hamna på vårt middagsbord.

Mikroplasten från tvättning av kläder följer vårt avloppsvatten, genom reningsverk, och släpps ut i havet. Upp till 1900 små partiklar kan lösas från varje enda plagg vid varje tvättning! Dessutom slits textilier under användning, vilket ökar utsläppet av mikroplast i naturen. Miljødirektoratets miljöstatus (2023) hänvisar till undersökningar som visar att de största norska reningsverken får in över en miljard bittesmå plastbitar i timmen. Även om de mest avancerade anläggningarna hålls tillbaka upp till 97 procent av de större mikroplastpartiklarna, kommer flera miljoner plastpartiklar att släppas ut per timme. Mikroplastutsläpp från syntetiska textilier uppskattas till cirka 1000 ton per år i Norge.

Syntetiska textilier gjorda av bland annat akryl, polyester och syntetisk fleece – kommer alla att släppa bittesmå partiklar av mikroplast (ja, alla dessa material är i princip plast) vid tvätt och skötsel. Hushållsdamm, som vi tvättar och spolar ner i avloppet, innehåller också mikroplast. Dessutom kan plagg märkta med 100% ull vara täckta med ett tunt plastlager. Denna behandling kallas Superwash och förhindrar att ullen krymper vid höga tvättemperaturer. Plastbeläggningen är så tunn att du inte behöver ange den på etiketten, men den existerar, och täcker varje enskild ullfiber – under hela plaggets livstid! Läs mer om denna behandling och andra typer av ullbehandling här.Tvättning av naturmaterial som till exempel ull, silke och hampa, släpperintemikroplast vid tvättning.